Nu har min ork tagit slut och jag har fått inse mina begränsningar. Jag känner mig lite som haren i fabeln om haren och sköldpaddan. Jag har sprungit och sprungit när jag borde ha gått. Därför får jag nu krypa ett tag tills jag kan gå igen. Men jag ska aldrig börja springa igen för inget går snabbare av det. Slow is fast är ett motto jag tagit till mig från IPSC-skyttet som jag brukade hålla på med. Slow is fast handlar om att man kan inte skjuta snabbare än man kan. Gör man det så missar man målet och då går det ännu långsammare.
Jag vill dela med mig av min resa från att ha levt ett liv där min syn på livet varit destruktiv för mig själv och andra. Förhoppningsvis kan det jag skriver inspirera dig till att få ett mer konstruktivt liv - för din skull och för andras.
