Genom livet har jag varit på många konserter. Oftast har det varit konserter av det lite tyngre slaget. Jag och ett gäng kompisar brukar ha som tradition att åka på House of metal i Umeå. Nästa House of metal blir till hösten - vilket har gjort att jag fått ett sug efter metal. Till min stora glädje fick jag en biljett till Meshuggah-konserten i Umeå. Det var stort att efter pandemier och utbrändheter och annat äntligen få lyssna till tung musik live. Egentligen är det ett bök att släpa artister och publik till en gemensam lokal när man lika gärna skulle kunna lyssna på Spotify. Dock är en live-konsert något helt annat. Där finns ett samspel mellan artisterna och publiken. Det är också något som bara händer just där och då. Det kommer aldrig att vara en identisk konsert igen.
Det fanns en oro hos mig över hur min hjärna skulle hantera alla intryck av folk, ljud och ljus. Till min stora glädje gick det faktiskt bra ändra fram till tredje konserten. Då kände jag hur det började snurra i huvudet och började må illa. Jag fick ta en paus från konserten och lämna lokalen. Efter att ha druckit en hel massa vatten och vilat huvudet kunde jag återvända när den fjärde konserten började. För att det inte skulle bli för mycket höll jag mig längst bak i lokalen. Eftersom det var Meshuggah som spelade var det inga problem att höra ljudet i alla fall. Känner du inte till Meshuggah kan du kolla in följande klipp på Youtube för att få ett smakprov.
Efter konserten var jag trött men glad. Dagen efter var jag rätt så trött i huvudet och kroppen sliten efter allt röjande.